tre fä

första anhalten i bolivia efter ett galet antal timmar på buss var stället tupiza. där man bland annat har anammat det rosa toapappret. och man kunde ge sej ut å rida bland röda berg.



ifrån tupiza utgick våran 4dagars jeeptur tillsammans me rene och marta - våran chaufför å våran mästerkock. det spanades på laguner, flamingos, lamor, vulkaner, ruiner, stenformationer..



lamor bajsar nästan lika mycket som turister i bolivia.


å på tal om bajs, såhär glad kan man bli när man me dålig mage upptäcker att det finns rinnande vatten på toaletten.


om ni tycker att chicasarna ser trötta ut i sitt vandrande så kan jag berätta att det inte e så lätt å gå uppför när man befinner sej på över 4500 meter över havet.


då e det bättre att sitta å vila lite.. tills man upptäcker att det kommer blod ur näsan.


såhär kul tycker berti det e me varma källor.


håret har sett bättre tider.


ännu en naturbild? eller e det någon som ser något misstänkt me denna bild?


ett stenträd.

ett chinchillaliknande djur.



vi bodde på ett hotell gjort helt av salt. det fanns varmvatten! tills maria skulle ta sej en dusch. då va det slut.


fångarna på hotellet tvingades läsa chockdoktrinen.

för er som har sett dunderklumpen: "nu tar jag ett moln som hatt å hela världen den e vacker jo det är den.. det är den!"



lisa och berti hade öppnat en restaurang utan att berätta nåt för oss andra två.


koolaste kaktusen.


här e till far franzén för att han löste en gåta i ett tidigare inlägg. ett:


lek me synvillor.



en man som hackar salt.


sista anhalten på våran jeeptur va en tågkyrkogård.


maria i fin boliviansk hatt.. som senare glömdes någonstans längs vägen.


nästa resemål: copacabana å titicacasjön me tillhörande lyxigare boende.




lisa gillar inte lyx å flyttade in i ett flytande halmhus.



bolivias huvudstad la paz besöktes också. i presidentvalstider.

mysiga ingången till vårat hostel.

lisa gungar å läser me nattlapaz i bakgrunden.

på tal om att håret har sett bättre dagar..

om någon har läst boken el choco så ser ni här nedan (eller det gör ju även ni som inte har läst boken..) san pedro - fängelset. försökte vara diskreta men efter att maria tagit bilden så kom den läskiga militärvakten knallande över gatan för att ge henne en reprimand. hamnade nästan bakom galler.

gatuliv.

på häxmarknaden i la paz kan man köpa lamafoster..

när vi va i la paz cyklade vi också utför världens farligaste väg. vid den brantaste punkten störtar man ner 600 meter om man lyckas cykla vid sidan av vägen.




guiden inledde me å säga att vi hade tur, vanligtvis brukar det regna. det skulle han aldrig ha sagt. ösregn. lera.


vid botten, från 4767 till 1180 meter över havet, åt vi lunch på la senda verde - där fick vi mata apor me glass =)


efter la paz begav vi oss till sucre, å där va maria inte aktiv me kameran (maria har ju två fungerande, dom andra två har noll):

två biobesök hanns me..


ännu en stad besöktes innan gränsen nåddes: potosi



där va vi mycket religösa å bodde på kloster.

bilden över marias säng skrämde henne lite.


berti va turistig å gick på besök i silvergruva.

dynamit.


efter ungefär tusen år på buss å båt, tre nätter spenderas i något av dessa två färdmedel, så befann vi oss på stranden i uruguay. ni skonas från bilder där vi figurerar i bikini.





me detta tackar vi å bockar för visat intresse. på återseende.