utanför argentinas gränser.
man kan tycka att det e lite overkill att slänga upp nästan hundra bilder men det e ju trevligt ändå. idag går planet tillbaka till sverige, julen och ett nytt år men först vill vi passa på å visa lite va vi har gjort sedan vi lämnade buenos aires den 25:e november.
första anhalten i bolivia efter ett galet antal timmar på buss var stället tupiza. där man bland annat har anammat det rosa toapappret. och man kunde ge sej ut å rida bland röda berg.
ifrån tupiza utgick våran 4dagars jeeptur tillsammans me rene och marta - våran chaufför å våran mästerkock. det spanades på laguner, flamingos, lamor, vulkaner, ruiner, stenformationer..
lamor bajsar nästan lika mycket som turister i bolivia.
å på tal om bajs, såhär glad kan man bli när man me dålig mage upptäcker att det finns rinnande vatten på toaletten.
om ni tycker att chicasarna ser trötta ut i sitt vandrande så kan jag berätta att det inte e så lätt å gå uppför när man befinner sej på över 4500 meter över havet.
då e det bättre att sitta å vila lite.. tills man upptäcker att det kommer blod ur näsan.
såhär kul tycker berti det e me varma källor.
håret har sett bättre tider.
ännu en naturbild? eller e det någon som ser något misstänkt me denna bild?
ett stenträd.
ett chinchillaliknande djur.
vi bodde på ett hotell gjort helt av salt. det fanns varmvatten! tills maria skulle ta sej en dusch. då va det slut.
fångarna på hotellet tvingades läsa chockdoktrinen.
för er som har sett dunderklumpen: "nu tar jag ett moln som hatt å hela världen den e vacker jo det är den.. det är den!"
lisa och berti hade öppnat en restaurang utan att berätta nåt för oss andra två.
koolaste kaktusen.
här e till far franzén för att han löste en gåta i ett tidigare inlägg. ett:
lek me synvillor.
en man som hackar salt.
sista anhalten på våran jeeptur va en tågkyrkogård.
maria i fin boliviansk hatt.. som senare glömdes någonstans längs vägen.
nästa resemål: copacabana å titicacasjön me tillhörande lyxigare boende.
lisa gillar inte lyx å flyttade in i ett flytande halmhus.
bolivias huvudstad la paz besöktes också. i presidentvalstider.
mysiga ingången till vårat hostel.
lisa gungar å läser me nattlapaz i bakgrunden.
på tal om att håret har sett bättre dagar..
om någon har läst boken el choco så ser ni här nedan (eller det gör ju även ni som inte har läst boken..) san pedro - fängelset. försökte vara diskreta men efter att maria tagit bilden så kom den läskiga militärvakten knallande över gatan för att ge henne en reprimand. hamnade nästan bakom galler.
gatuliv.
på häxmarknaden i la paz kan man köpa lamafoster..
när vi va i la paz cyklade vi också utför världens farligaste väg. vid den brantaste punkten störtar man ner 600 meter om man lyckas cykla vid sidan av vägen.
guiden inledde me å säga att vi hade tur, vanligtvis brukar det regna. det skulle han aldrig ha sagt. ösregn. lera.
vid botten, från 4767 till 1180 meter över havet, åt vi lunch på la senda verde - där fick vi mata apor me glass =)
efter la paz begav vi oss till sucre, å där va maria inte aktiv me kameran (maria har ju två fungerande, dom andra två har noll):
två biobesök hanns me..
ännu en stad besöktes innan gränsen nåddes: potosi
där va vi mycket religösa å bodde på kloster.
bilden över marias säng skrämde henne lite.
berti va turistig å gick på besök i silvergruva.
dynamit.
efter ungefär tusen år på buss å båt, tre nätter spenderas i något av dessa två färdmedel, så befann vi oss på stranden i uruguay. ni skonas från bilder där vi figurerar i bikini.
me detta tackar vi å bockar för visat intresse. på återseende.
ifrån tupiza utgick våran 4dagars jeeptur tillsammans me rene och marta - våran chaufför å våran mästerkock. det spanades på laguner, flamingos, lamor, vulkaner, ruiner, stenformationer..
lamor bajsar nästan lika mycket som turister i bolivia.
å på tal om bajs, såhär glad kan man bli när man me dålig mage upptäcker att det finns rinnande vatten på toaletten.
om ni tycker att chicasarna ser trötta ut i sitt vandrande så kan jag berätta att det inte e så lätt å gå uppför när man befinner sej på över 4500 meter över havet.
då e det bättre att sitta å vila lite.. tills man upptäcker att det kommer blod ur näsan.
såhär kul tycker berti det e me varma källor.
håret har sett bättre tider.
ännu en naturbild? eller e det någon som ser något misstänkt me denna bild?
ett stenträd.
ett chinchillaliknande djur.
vi bodde på ett hotell gjort helt av salt. det fanns varmvatten! tills maria skulle ta sej en dusch. då va det slut.
fångarna på hotellet tvingades läsa chockdoktrinen.
för er som har sett dunderklumpen: "nu tar jag ett moln som hatt å hela världen den e vacker jo det är den.. det är den!"
lisa och berti hade öppnat en restaurang utan att berätta nåt för oss andra två.
koolaste kaktusen.
här e till far franzén för att han löste en gåta i ett tidigare inlägg. ett:
lek me synvillor.
en man som hackar salt.
sista anhalten på våran jeeptur va en tågkyrkogård.
maria i fin boliviansk hatt.. som senare glömdes någonstans längs vägen.
nästa resemål: copacabana å titicacasjön me tillhörande lyxigare boende.
lisa gillar inte lyx å flyttade in i ett flytande halmhus.
bolivias huvudstad la paz besöktes också. i presidentvalstider.
mysiga ingången till vårat hostel.
lisa gungar å läser me nattlapaz i bakgrunden.
på tal om att håret har sett bättre dagar..
om någon har läst boken el choco så ser ni här nedan (eller det gör ju även ni som inte har läst boken..) san pedro - fängelset. försökte vara diskreta men efter att maria tagit bilden så kom den läskiga militärvakten knallande över gatan för att ge henne en reprimand. hamnade nästan bakom galler.
gatuliv.
på häxmarknaden i la paz kan man köpa lamafoster..
när vi va i la paz cyklade vi också utför världens farligaste väg. vid den brantaste punkten störtar man ner 600 meter om man lyckas cykla vid sidan av vägen.
guiden inledde me å säga att vi hade tur, vanligtvis brukar det regna. det skulle han aldrig ha sagt. ösregn. lera.
vid botten, från 4767 till 1180 meter över havet, åt vi lunch på la senda verde - där fick vi mata apor me glass =)
efter la paz begav vi oss till sucre, å där va maria inte aktiv me kameran (maria har ju två fungerande, dom andra två har noll):
två biobesök hanns me..
ännu en stad besöktes innan gränsen nåddes: potosi
där va vi mycket religösa å bodde på kloster.
bilden över marias säng skrämde henne lite.
berti va turistig å gick på besök i silvergruva.
dynamit.
efter ungefär tusen år på buss å båt, tre nätter spenderas i något av dessa två färdmedel, så befann vi oss på stranden i uruguay. ni skonas från bilder där vi figurerar i bikini.
me detta tackar vi å bockar för visat intresse. på återseende.
i La Paloma
Nu hanger vi i La Paloma, en for tillfallet ganska ode liten by
langs Uruguas sydost kust. Den stora turistinvationen kommer den 26e december
sa overallt stadas och snickras det. Stranderna ar langa, vagorna stora, sanden mjuk
och tempot ar valdigt langsamt. Semester helt enkelt aven om vadret inte riktigt ar med oss.
Vagen hit fran Bolivia var lang och varan inplanerade eftermiddag i BA ats upp av den bolivia-argentinska
gransen som tog atta och en halv timme att komma over. Men efter var forsta natt in en riktig sang
efter tre som spenderats pa bussar och batar ar allt nastan helt bortglomt. Bolivia kan kanna sig saknat helt enkelt!
Idag skall dagen spenderas lasande pa stranden i lite tjockare klader och imorgon hoppas vi pa
att hitta nagon som vill lara oss att surfa, sa nagon nod gar det verkligen inte pa oss.
Hoppas att allt ar fint fint med alla hemma i Sverige!
langs Uruguas sydost kust. Den stora turistinvationen kommer den 26e december
sa overallt stadas och snickras det. Stranderna ar langa, vagorna stora, sanden mjuk
och tempot ar valdigt langsamt. Semester helt enkelt aven om vadret inte riktigt ar med oss.
Vagen hit fran Bolivia var lang och varan inplanerade eftermiddag i BA ats upp av den bolivia-argentinska
gransen som tog atta och en halv timme att komma over. Men efter var forsta natt in en riktig sang
efter tre som spenderats pa bussar och batar ar allt nastan helt bortglomt. Bolivia kan kanna sig saknat helt enkelt!
Idag skall dagen spenderas lasande pa stranden i lite tjockare klader och imorgon hoppas vi pa
att hitta nagon som vill lara oss att surfa, sa nagon nod gar det verkligen inte pa oss.
Hoppas att allt ar fint fint med alla hemma i Sverige!
potosi.
Efter ett par trevliga dagar i Sucre akte vi vidare mot silverstaden Potosi, som en gang i tiden var en av Sydamerikas rikaste stader. Har i Potosi har vi hedrat var kristna uppfostran genom att bo i ett kloster, ata lunch i ett forsamlingshem och spana pa de over 80 kyrkor som finns i Potosi. Vi hann med det tredje biobesoket pa tre dagar och sjalvklart en provsmakning av den lokala olen Potosina. Idag forsoker Maria och Lisa styra upp sina liv, medan Berti ar pa guidad tur i en silvergruva.
Ikvall ska vi paborja den langa resan tillbaka till Buenos Aires, nastan tva dygn pa buss antar oss... I Buenos Aires tanker vi inte hinna med mycket mer an att lamna av det mesta av packningen, ata god argentinsk middag, dricka en Quilmes och sedan ta baten till Uruguay for att avsluta Sydamerikavistelsen med ett par dagars sol och bad. Gott.
Ikvall ska vi paborja den langa resan tillbaka till Buenos Aires, nastan tva dygn pa buss antar oss... I Buenos Aires tanker vi inte hinna med mycket mer an att lamna av det mesta av packningen, ata god argentinsk middag, dricka en Quilmes och sedan ta baten till Uruguay for att avsluta Sydamerikavistelsen med ett par dagars sol och bad. Gott.
I Sucre
Efter nagra dagar i La Paz sa ar vi nu i Sucre. Valdigt fin stad med vita hus mot
klarbla himmel, inte alls dumt. Har skall vi nu spana lite pa stan och stanna en
tva-tre natter.
I La Paz hann vi med en lugn valsondag (knappt en bil pa gatorna), massa marknader
och cykla nerfor "varldens farligaste vag". Sjukt haftigt, man borjar uppe pa altiplano
pa 4700 meters hojd over havet och cyklar ner till regnskogen pa 1100 meters hojd over havet.
Val dar far man bada pool, mata apor och ta igen sig lite efter cykelturen.
Blir ett litet kort blogginlagg har, stan kallar men om det var nagon som undra
sa ar allt fintfint med oss.
klarbla himmel, inte alls dumt. Har skall vi nu spana lite pa stan och stanna en
tva-tre natter.
I La Paz hann vi med en lugn valsondag (knappt en bil pa gatorna), massa marknader
och cykla nerfor "varldens farligaste vag". Sjukt haftigt, man borjar uppe pa altiplano
pa 4700 meters hojd over havet och cyklar ner till regnskogen pa 1100 meters hojd over havet.
Val dar far man bada pool, mata apor och ta igen sig lite efter cykelturen.
Blir ett litet kort blogginlagg har, stan kallar men om det var nagon som undra
sa ar allt fintfint med oss.
titicaca.
sist vi bloggade vantade vi ju pa en buss till la paz, och efter en lang och skumpig resa kom vi fram och bytte direkt till en buss mot titicaca-sjon och copacabana. har har vi varit i tva dagar nu och haft det hur trevligt som helst. copacabana ar en jattemysig stad med smagator, marknader och massor av restauranger. och valdigt mycket turister. vi har bott pa fint hotell med valdigt skona sangar och bara gatt runt i byn och haft det riktigt skont (trots att solen har varit lite ond mot vissa). igar tog vi varldens langsammaste bat till on isla del sol dar solen foddes enligt en indian-legend. pa isla el sol kollade vi pa ruiner och bestamde oss sedan for att vara lite hurtiga och ga fran norra sidan dar baten slappte av oss, till den sodra sidan dar vi skulle bli upphamtade. vagen var lang och valdigt backig... men efter tre timmars promenad (med manga pauser) var vi framme i byn pa sodra sidan, drack en valbehovlig cola och tog baten tillbaka till copacabana. eftersom vi var sa duktiga belonade vi oss sjalva med god middag pa hotellet och passade pa att ata chokladfondue till efterratt. gott.
nu vantar vi ater pa en buss, tillbaks till la paz dar vi ska tillbringa ett par dagar.
nu vantar vi ater pa en buss, tillbaks till la paz dar vi ska tillbringa ett par dagar.
bolivia.
nu behover vi inte vara oroliga langre. vi har det bra har i bolivia. vi har just avslutat en fyra dagars jeeptur i den bolivianska odemarken, och har sett massor av fint, haft en egen kock och bott i ett hotell av salt. vi har varit pa over 5000 meters hojd och kollat pa fina laguner med massor av flamingos, badat i en varm kalla, sett kaktusar och mycket ingenting i en saltoken, och spanat efter pumor utan reslutat. nar vi kommer hem till vara egna datorer hoppas vi pa ett inlagg med manga bilder av resan. nu sitter vi i en riktig liten hala (fast det finns internet i alla fall) och vantar pa en buss till la paz.
vi bloggar (forhoppningsvis) igen nar vi kommer till nasta internet-café, och vi uppskattar att bloggen halls igang i kommentarerna medan vi ar borta!
